Bitvis kunskapshubb
Energisnack: Så hjälper Bitvis dina kunder få stenkoll på elen
När elpriset svänger vill konsumenten bara veta en sak: hur håller jag nere kostnaden utan krångel? Med vår plattform kan hushållen redan idag koppla upp sin elbil och låta tekniken styra laddningen när det är som mest fördelaktigt. Det ger stenkoll på förbrukningen och lägre kostnader för kunden – och på sikt kan elbolagen använda fler styrbara resurser i hemmet för att låta kunderna vara med och stötta elsystemet.
Energisnack: Kan tusen elbilar ersätta ett batteri?
Tänk dig tusen elbilar som tillsammans gör jobbet av ett stort batteri. Här utforskar Gustav och Simon hur elsystemet kan bli starkare om vi tar vara på konsumenternas flexibilitet – lösningarna finns redan hemma i våra elbilar och prylar.
Energisnack: Kan flexibel elkonsumtion rädda framtidens elsystem?
Vind och sol ger oss grön el – men också ett mer oförutsägbart elsystem. I filmen pratar Gustav och Simon om utmaningen med att integrera förnybart, behovet av standardisering och varför konsumenternas roll blir allt viktigare.
Sommarjobb som gjorde skillnad: se automatiserade testet av app och Power Hub
Två studenter från Linköpings universitet fick i uppdrag att förenkla en av våra mest tidskrävande rutiner – att testa appens uppkoppling mot Power Hub. De byggde ett automatiserat flöde som gör jobbet snabbare, säkrare och med högre kvalitet för slutkunden.
Bitvis stödjer ON-API 2.6 – för en mer öppen fiberbransch
ON-API 2.6 är här. Den mest genomarbetade versionen hittills. Plattformen Fiber Flow har nu stöd för standarden, och för dig som har tillägget Access ingår den direkt utan extra kostnad. ON-API är branschens gemensamma språk för att system i öppna nät ska kunna prata med varandra. Med öppna standarder, gemensamt språk och enkla kopplingar mellan system blir det möjligt att jobba snabbare, smartare och tillsammans.
Kan elbilar hjälpa till att stabilisera elnätet? Vi testade Power Flex i verkligheten – så gick det
Förra veckan körde vi en end-to-end-demo av Power Flex, vår lösning för att låta förbrukare i hemmet – som elbilar och värmepumpar – bli en aktiv del av stödtjänstmarknaden. Det betyder att vanliga hushåll ska kunna hjälpa till att balansera elnätet, i realtid. Ett viktigt steg mot ett smartare och mer hållbart elsystem.
Simon Tegelid: Vi kan inte bara prata produktion – flexibel elkonsumtion måste in i ekvationen
Svenska kraftnät överväger att bygga upp en ny elreserv inför vintern. Samtidigt får Karlshamnsverket – ett av Sveriges mest kraftfulla kort när det krisar – inte användas. Debatten fastnar ofta i vilka kraftverk som ska rädda oss. Men glömmer något avgörande: hushållen. Det är de flexibla konsumenterna som kommer att lösa de här utmaningarna framöver – inte enbart ny produktion.
Slut på solcellsstödet – vi utvecklar lösningen för att pausa vid minuspriser
Regeringen slopar skattereduktionen för solceller vid årsskiftet. Det betyder att du kan börja förlora pengar så fort elpriset går under noll – något som dagens subventioner skyddar. Då måste hemmet kunna stänga av produktionen själv – i samma ögonblick som det slutar löna sig att mata ut el.
Gustav Kristiansson: 15-minutershandeln är här – vad krävs av elbolagen?
Från och med 30 september 2025 införs 15-minutershandel på den nordiska elmarknaden. En förändring som Svenska kraftnät nu genomför som en del av EU:s gemensamma marknadsramverk, efter att ha skjutits upp från ett tidigare planerat vårdatum. Det är en viktig förändring – men för många är det ytterligare en i raden av förflyttningar som gör det allt svårare att navigera. Lagkrav, direktiv, nya systemlösningar och ändrat beteende hänger inte alltid ihop. Och i mitten står elbolagen, som ska få allt att fungera för konsumenten.
Har vi glömt efterfrågesidan i energiomställningen?
Nyligen rapporterade DN om hur vindkraftsägare tvingas stänga av sina verk efter skyhöga obalanskostnader – en konsekvens som drabbar inte bara vindkraften, utan i förlängningen även hela elsystemet (och alla som är uppkopplade mot det). Ett par meter per sekund mer vind än beräknat – och fakturor på över 200 000 kronor per verk skickas ut. För de flesta är det obegripligt. För oss väcker det en annan fråga: Har vi underskattat möjligheterna på efterfrågesidan?