I intervjuer med Tidningen Energi (15/12-2025) beskriver flera bolag att förändringen framför allt märks i systemet, inte hos kunderna. Volymerna är mer finfördelade, avräkningen mer komplex och datamängderna större. Men hos kunderna är reaktionerna små.
Ett av bolagen sätter ord på det på ett sätt som är ovanligt rak på sak.
Ungefär 10% av kunderna är verkligen intresserade av kvartspriser och vill kunna styra sin förbrukning. Det är ofta samma kunder som redan har elbil, solceller eller någon form av smart lösning i hemmet. Den stora majoriteten, särskilt de med månadspris, behöver egentligen inte bry sig alls.
Det är en väldigt viktig observation.
Flexibilitet är inte jämnt fördelad och det är helt rimligt
Att bara en mindre del av kundbasen är aktivt engagerad i kvartspriser är inte ett tecken på att något gått fel. Tvärtom speglar det hur elkonsumtion fungerar i praktiken.
De flesta hushåll vill inte lägga tid på att förstå prisvariationer, effektuttag eller hur nätet mår från kvart till kvart. De vill ha värme hemma, bilen laddad och en rimlig elkostnad, utan att behöva fatta fler beslut i vardagen. Det betyder inte att de saknar flexibilitet. Det betyder att flexibilitet inte kan bygga på engagemang. När marknaden nu har gått från 24 till 96 prisperioder per dygn blir den tekniska precisionen högre. Men den mänskliga förmågan att ta till sig information förändras inte i samma takt. Risken är rätt uppenbar. Att vi flyttar komplexiteten från timme till kvart, utan att lösa grundfrågan.
Kvartspriser ger bättre signaler till systemet. Det gör det lättare att balansera produktion och förbrukning. Det minskar risken för tvära kast och ur ett systemperspektiv är det klokt. Men det ställer också högre krav på elbolagens system, datahantering och planering och kommunikation. Och inte minst på hur flexibilitet faktiskt realiseras på efterfrågesidan.
I samma artikel pekar ett annat bolag på något avgörande. Att kvartspriser blir riktigt bra först när det finns enkla tekniska lösningar som gör jobbet åt kunden. När styrningen sker i bakgrunden, utan att kunden behöver tänka, och samtidigt sänker kostnaden.
Det är där diskussionen egentligen börjar.
När styrning blir viktigare än priset
När priserna blir mer finfördelade räcker det inte längre med styrning som enbart reagerar på pris. Om många hushåll flyttar sin förbrukning till samma billiga kvartar så riskerar vi nya toppar, snarare än ett jämnare system.
För att kvartspriser ska fungera i större skala behöver styrningen ta hänsyn till fler dimensioner samtidigt: effektuttag, lokal nätbelastning och hur elsystemet mår just nu. Annars blir flexibilitet något som fungerar för de redan engagerade, men inte för resten. Här blir automation inte ett komplement utan en förutsättning. Inte för att kunder ska bli mer aktiva, utan för att de ska kunna vara passiva utan att det blir ett problem för systemet.
Kvartspriser är ett viktigt steg i utvecklingen av elmarknaden. Det skapar bättre förutsättningar för balans och integration av förnybar produktion, men det löser inte flexibilitet på egen hand. Flexibilitet uppstår inte när fler kunder lär sig mer om elmarknaden och helt plötsligt blir överdrivet aktiva. Den uppstår när systemen runt dem gör mer. Tryggt, automatiskt och med hänsyn till både kundens vardag, plånbok och elsystemets behov.
Där ligger nästa steg. Inte i fler prissignaler, utan i hur vi använder dem.
Gustav Kristiansson
Läs Tidningen Energis artikel: ”Så har kvartshandeln påverkat elhandelsföretagen” (15 dec 2025)
